Ateism

Nu är det dags att skriva om något som inte handlar om flytten till Skåne, nämligen Gud. Just det, den där påhittade gubben i himlen som vissa tycker så mycket om. Jag själv tror inte på Gud, även om jag en gång gjorde det. Den 19/6 så publicerades ett manifest i DN (”Därför är det viktigt med ett sekulärt samhälle”), där tolv kända svenska intellektuella från Humanisterna förklarar varför religionen utgör ett problem i samhället. Detta gör de med anledning av FN:s resolution som fördömer kritik av religioner. Till detta har nu tio kristna kommit med ett svar (”Skulle moder Teresa vara en bakåtsträvare?”). Jag tänker inte sammanfatta dessa manifest, om någon är intresserad så läs dem. Jag tänker dock dela med mig av mina åsikter om religion. Religion är, enligt mig, farligt i alla dess former av en grundläggande anledning: religion, i alla fall i alla former som jag har kommit i kontakt med, premierar okunskap och upphöjer det till en dygd. Att det finns något som vi inte vet något om framställs som något bra, något vi ska värna om, och detta innebär att religionen alltid är bakåtsträvande. Religion är dessutom oförenlig med vetenskapen eftersom religionen bygger på att försanthålla saker utan några som helst bevis. Det faktum att "framstående" religiösa personer ofta kallas in som experter när etiska riktlinjer inom till exempel sjukvården ska utformas ser jag som skrattretande. På vilket sätt är religion mer etisk än något annat? Inget är roten till mer våld och lidande än religionen, och inget kan göra intelligenta människor till idioter effektivare än religionen. Dessutom så är påståendet att våra moraliska regler och förhållningssätt kommer från kristendomen inte sant, det har vetenskapliga studier på olika platser visat. Jag vill till och med gå så långt som att säga att moral existerar trots religionen.